V/A - I en värld av hat och kärlek

Format: Cd
Skivbolag: Sigourney
Kontakt: Facebook

Defintivt 50 spänn! Jag kan inte låta bli att tänka på den klassiska serien Definitivt 50 spänn när jag hör I en värld av hat och kärlek. Jag vet inte om det beror på att ett flertal av I en värld av hat och kärlek:s artister medverkat på just Definitivt-samlingarna. Men jag tror att den egentliga anledningen är just känslan av att gräddan av gräddan inom svensk melodiös punk huserar på samma samling. Jag får ärligt talat rysningar längs ryggraden när jag lyssnar.

Det sjuka är att trots att materialet inte har mer än två år på nacken, så lyckas skivan skapa extremt kraftiga nostalgikänslor inom mig. Det jag tror var en av anledningarna till Definitivt-samlingarnas storhet var möjligheten att höra sina favoritartister, tillsammans med några nya okända akter, för att samtidigt mötas olika genres som generellt sätt ligger aningen utanför de egna referensramarna. Precis detta lyckas också I en värld av hat och kärlek.

Så vilka band medverkar egentligen? Klassiska akter som Misconduct, Asta Kask, Skumdum, Lastkaj 14 och Alonzo för att nämna några. Äh, nu får det vara nog med namedroppandet. Charmen med en dylik skiva är att de kända artisterna ska legitimera ett köp - för att sedan hitta nya godbitar. I alla fall får man två låtar vardera från åtta band.

Det enda som jag kan hänga upp mig på är att en cd-samling kanske inte är så hippt i dagens digitala värld. Men skit i det. Den snurrar i alla fall i jävligt bra i min bilstereo.

Som bonuslåt följer den över tjugo år gamla Strebers-dängan Kärleksmissiler. Som att inte materialet i övrigt kändes Definitivt 50 spänn. Fantastiskt!

Årets bästa låtar - Spotify

Här kommer min årsbästalista.
Du behöver inte fundera, de bästa låtarna är här!

Spotify-länk

01. Perkele - A way out
02. Vånna inget - Kungar
03. Tysta mari - Det var vackert
04. Gatans lag - Ikväll
05. The Baboon Show - It wasn't me
06. Pestens tid - Brixton
07. Asta Kask - Folkets armé
08. Alonzo Fas 3 - Det bästa som hänt
09. Rännstensorkestern - Vila i frid
10. Misconduct - We are as one
11. Charta 77 - Stolt att vara svensk
12. Senap - Vällust

Asta Kask – Pipeline (Sundsvall)

19 oktober 2013

Första gången jag såg Asta Kask var för ungefär tio år sedan. Efter en lång vila hade Asta Kask återuppstigit och släppt samlingsalbumet Kravallsymfonier som följdes upp av en turné. Jag hade med spänd förväntan sett fram emot spelningen, så när dörrarna till spellokalen öppnades så ställde jag mig direkt längs fram. Glädjen blev dock kortvarig, för efter ett par låtar började jag tänka: ”Detta känns verkligen föråldrat. Texterna säger väldigt lite om dagens samhälle, dessutom känns det klyschigt”. Jag valde sedan att se konserten från distans.

Sedan kom albumet En för alla ingen för nån. Precis de saker som jag upplevde som ett bekymmer med de gamla låtarma var plötsligt åtgärdade. Det kändes helt enkelt väldigt relevant att skrika med i budskapet. Att nyligen Handen på hjärtat kom och levererade samma typ av dagsaktuella punkrock gjorde inte saken sämre. Så det är egentligen med samma känsla jag äntrar lokalen; spänd förväntan.

Asta Kask börjar med det gamla materialet och river av Lasse Lasse liten, TV:n och Dom får aldrig mig. Man märker att publiken direkt är med på noterna och röj utbryter omgående. Det är dessutom glädjande att se att bandmedlemmarna ser så glada ut på scnenen – de verkar verkligen vara genuint lyckliga över publikens uppskattning. Jag kan inte låta bli att notera att de har samma typ av kortärmade skjortor på sig, vilket lite elakt skulle kunna tolkas som att bandet spelar dansbandsmusik.

Världens räddaste land är första låten ut från nya skivan och är precis lika bra live som på platta. Den följs ut av Jag mot allt från förra plattan. Sedan är det åter dags för några klassiker; Psykiskt instabil, Psykopaten (som presenteras som ”en kärlekssång”) och Mänskliga faktorn.

Någonstans här började jag åter att reflektera kring konserten. Hade detta åter blivit en klassikerkavalkad, som inte hade så mycket att göra med dagens samhälle att göra? Nej, det kändes verkligen inte så. För vetskapen om det nya materialet legitimerar det gamla materialet rakt av. Att dessutom just valet av de gamla låtarna känns aktuellt, utom möjligtvis TV:n, gör inte saken sämre. Jag börjar i huvudet att fantisera om att det vore coolt om de kunde spela Oss hjältar emellan, vilken jag hade som en personlig favorit när jag gick på högstadiet, men skrattar lite åt mig när när jag inser hur otroligt ouppdaterad den låten är.

Sedan blandas nya och gamla låtar: AB Böna och be, Fredagsmys, Inget ljus och Än finns det hopp. Det jag kan sakna är att bandet knappt säger något mellan låtarna. Visst, å ena sidan så ökar det intensiteten på spelningen, men å andra sidan tycker jag att ett punkband bör ta tillfället att säga något när de väl har chansen.

Sedan sker det som inte får ske, och som på intet sätt är ok. Bandet går av scenen. De har tidigare inte meddelat att sista låten är på g, utan det hela är egentligen bara ett stort spel för gallerierna – för Asta vet att de kommer att bli inropade, vilket de också blir. Publikens kärlek fanns redan där, så någon ytterliggare bekräftelse ska inte behövas. Nä, det känns bara plumpt!

Patriarkatet är nästa låt ut och jag kan nog tillstå mig att ranka den som en av de absolut bästa låtarna som signerats Asta. Men sedan kommer spelningen mest otippade låt: banne mig så spelar de Oss hjältar emellan. Hur oväntat är inte det? Fast ju mer jag tänker på det, så har ju maktrelationen mellan öst och väst mer och mer utjämnats med tanke på USA stagnering och Rysslands krigshest – så onekligen har låten blivit aktuell igen. Och dessutom är den minst lika bra som när jag gick på högstadiet! Efter det spelas Jag vill inte vara med.

Bandet går sedan av scenen igen. Och denna gång verkar publiken tro att bandet inte ska komma ut något mer, så flera börjar att droppa av. När sedan ett piano börjar ljuda i lokalen så får ytterligare besökare för sig att nu är konserten slut, så när pianospelet utmynnar i introt till Ringhals brinner så är det nästan halvtomt i lokalen. Nä, jag har verkligen svårt för extranummer. Min filosofi är att bandet ska spela så länge som publiken verkar vara med på noterna. I detta fall var publiken är helt med på banan, och då blir det bara löjligt att gå ut för att få bli inropade.

Sammanfattningsvis: En magisk kväll som varade i 75 minuter.

Asta Kask - Handen på hjärtat

Format: Cd / Lp
Skivbolag: Kloakens alternativa Antiproduktion
Kontakt: Facebook

Det är få band som lyckas att skriva låtar som blir högaktuella precis i samband som de ges ut. På Handen på hjärtat lyckas Asta Kask att göra det två gånger! Inledande Världens räddaste land hade säkert glidit förbi som en klassisk anti-USA-låt, i stil med Cosa Nostras America, med lyckas i och med textraden "paranoian vet ingen gräns, inte heller dess konsekvens" bli en direkt referens till Snowdens avslöjande. Som att det inte vore nog så är Vredens barrikad en direkt analys av oroligheterna i Husby. Om fem år kommer säkert alla tro att den skrevs efter kravallerna. Antar att Saida hade blivit mållös över Astas förmåga att förutsäga framtiden.

Musikaliskt så fortsätter Asta Kask på den bana som de startade i slutet av 70-talet, förfinade under 80-talet och fulländade under 2000-talet. Det rör sig med andra ord om punkrock i snabbt tempo med refränger som man lätt kan skråla med i. Huruvida plattan är starkare eller svagare än den numer klassiska En för alla ingen för nån får nog bara tiden utvisa.

Enligt bandet så har skivans tema varit politik. Det är självklart en korrekt beskrivning, även om jag inte på något sätt tycker att skivans lyrik skiljer sig från tidigare album. Texterna rör sig mellan utopiska drömmar och sovjetstatens uppgång och fall. Fast skivans kanske intressantaste text utspelar sig trots allt på det privata planet. Låten delar namn med det nutida fenomenet Fredagsmys, vilket handlar om en man som misshandlar sin kvinna så att hon tills sist avlider. Jag kan inte låta bli att tycka att textraden “du har hört det dags förut – att den som älskar håller ut” tätt följt av “i vår sång finns inget lyckligt slut” sätter fingret på allt vad kvinnomisshandel heter.

Egentligen borde jag försöka finna några svagheter med skivan, men det är svårt. Kanske kan man säga att några låtar inte är absolut toppklass, men det blir ju samtidigt orättvist med tanke på att jag jämför med Astas övriga material. Nä, det finns faktiskt inte mycket att klaga på. Sammanfattningsvis: Asta Kask har gjort det igen!

Värt att veta

Nu finns två akustiska låtar med Tysta Mari att lyssna på via Sveriges Radios hemsida.

Misconduct har spelat in en video till låten Solution, från det kommande albumet.

Per Granberg avslöjar i en intervju med bloggen Vakentimmar att Birdnest kommer att återsläppa en del gamla album på vinyl.

Asta Kasks platta Med handen på hjärtat släpps nu på tisdag. Albumet håller samma klass som En för alla ingen för nån.

Tipsa pelle@secondclasskids.com .

Asta Kask - intervju

I slutet av maj ger Asta Kask ut sin nya platta, Handen på hjärtat. Jag fick tag i Bonni som förklarade läget.

Det är nu sju år sedan Asta Kask gav ut En för alla, ingen för nån. I mina ögonen är det det starkaste albumet som bandet presterat. Trots att det tog 20 år från Aldrig en LP till En för alla ingen för nån, så var ilskan över samhällets utveckling intakt, men med en penna som var betydligt vassare än tidigare. Nu är det så att Handen på hjärtat kommer att släppas om en månad, och av de förhandstoner jag hört så låter det minst lika bra.
- Titeln ligger ju i linje med typiska Asta-titlar om jag så säger. Med orden "Handen på hjärtat" så brukar man ju mena ”kom igen, säg sanningen nu” . Sen kan man också mena med handen på hjärtat, vem är man egenligen under fasaden man av olika anledningar iklätt sig genom åren. Lite av ett tema på plattan tror jag, Maktutövande, revolution och uppbrott, säger Bonni.

Skivan kommer att släppas på ett eget bolag, Kloakens Alternativa Anti Produktion (KAAK). Genom åren har Asta Kasks karriär till stor del handlat om deras dispyter med Rosa Honung rörande rättigheterna av deras gamla album.
- Det är ju så att de aldrig har ägt rättigheterna till våra alster. Det är kring detta som konflikten har kretsat.

Asta Kask har dock senast släppt sin cd-samling Kravallsymfonier (2004) via Birdnest Records och En för alla ingen för nån (2006) på Burningheart records. Men denna gång väljer de som sagt att ge ut plattan själva.
- Skälet är helt enkelt att vi vill ha full kontroll även efter att nuet är förbi så att säga. Vi vill ha kontrakt med oss själva och slippa övertyga idioter om självklara ting. Vi vill göra våra grejer i egen regi och samarbeta kring de delar vi tycker är mindre kul, men ägandet vill vi själva ha.
För ett par veckor sedan tipsade Asta Kask om att man redan nu kunde förhandsboka det nya albumet via pledgemusic.com, en sida vars huvudsyfte är att sammanfoga band och deras fans. Jag frågar om det är skivans omkostnader som gjort att de valt att samarbeta med dem.
- Nja, det är väl inget anmärkningsvärt i kostnadsbiten så. Det kostar vad det kostar att spela in och allt kringarbete kring ett skivsläpp. Det som är grejen nu är ju att vi själva måste slanta upp för allt och vi har ju ingen buffert som ett eventuellt skivbolag skulle ha. När det gäller pledgemusic.com så är det väl kanske inte jordens drag, men det kan bero på att vår målgrupp, precis som vi själva, knappt vet ännu vad pledgemusic.com är för någonting. En kul grej, och möjlighet att vända sig direkt till sina "fans" för att söka stöd för projektet; i detta fall vår nya platta. Där kan man då förbeställa plattan, och köpa annat som som läggs ut till försäljning i lite exklusivare former. Olika paketeringar av plattor och merchandise t.ex. Man sätter upp ett mål för "pledgen" och så hoppas man att det målet nås. Vi har valt också att i det fall vårt mål uppnås så går en del av överskottet till nätverket "Ingen människa är illegal".

Jag önskar Asta Kask lycka till och hoppas att skivan kommer att låta lika bra som jag hoppas.