V/A - I en värld av hat och kärlek

Format: Cd
Skivbolag: Sigourney
Kontakt: Facebook

Defintivt 50 spänn! Jag kan inte låta bli att tänka på den klassiska serien Definitivt 50 spänn när jag hör I en värld av hat och kärlek. Jag vet inte om det beror på att ett flertal av I en värld av hat och kärlek:s artister medverkat på just Definitivt-samlingarna. Men jag tror att den egentliga anledningen är just känslan av att gräddan av gräddan inom svensk melodiös punk huserar på samma samling. Jag får ärligt talat rysningar längs ryggraden när jag lyssnar.

Det sjuka är att trots att materialet inte har mer än två år på nacken, så lyckas skivan skapa extremt kraftiga nostalgikänslor inom mig. Det jag tror var en av anledningarna till Definitivt-samlingarnas storhet var möjligheten att höra sina favoritartister, tillsammans med några nya okända akter, för att samtidigt mötas olika genres som generellt sätt ligger aningen utanför de egna referensramarna. Precis detta lyckas också I en värld av hat och kärlek.

Så vilka band medverkar egentligen? Klassiska akter som Misconduct, Asta Kask, Skumdum, Lastkaj 14 och Alonzo för att nämna några. Äh, nu får det vara nog med namedroppandet. Charmen med en dylik skiva är att de kända artisterna ska legitimera ett köp - för att sedan hitta nya godbitar. I alla fall får man två låtar vardera från åtta band.

Det enda som jag kan hänga upp mig på är att en cd-samling kanske inte är så hippt i dagens digitala värld. Men skit i det. Den snurrar i alla fall i jävligt bra i min bilstereo.

Som bonuslåt följer den över tjugo år gamla Strebers-dängan Kärleksmissiler. Som att inte materialet i övrigt kändes Definitivt 50 spänn. Fantastiskt!

Årets bästa låtar - Spotify

Här kommer min årsbästalista.
Du behöver inte fundera, de bästa låtarna är här!

Spotify-länk

01. Perkele - A way out
02. Vånna inget - Kungar
03. Tysta mari - Det var vackert
04. Gatans lag - Ikväll
05. The Baboon Show - It wasn't me
06. Pestens tid - Brixton
07. Asta Kask - Folkets armé
08. Alonzo Fas 3 - Det bästa som hänt
09. Rännstensorkestern - Vila i frid
10. Misconduct - We are as one
11. Charta 77 - Stolt att vara svensk
12. Senap - Vällust

Misconduct - Blood on our hands

Format: Cd
Skivbolag: Strengh records
Kontakt: Facebook

I hardcore-svängen är det tre band som jag tycker bär fanan högre än andra: Good clean fun, Heldback och just Misconduct. I Misconduct fall kommer kärleken från första gången jag såg dem live. Spelningen var på Augustibuller och skivan No boundaries hade precis nått skivdiskarna. På scenen stod ett extremt samspelt band som bjöd på ett totalt röj och jävlaranamma. Jag minns att jag tyckte att körerna var otroligt proffsiga. Det är inte ofta jag hänger upp mig på körerna – men jag var såld! Att No boundaries fortfarande är en av de bästa plattorna i hardcore-sammanhang gör inte saken sämre.

Efter No boundaries så ville säkert Misconduct följa upp sin succé, men även fast One step closer på intet sätt var ett dåligt album, så upplevde jag att intensiviteten och låtkvaliteten inte var densamma.

Med Blood on our hands tycker jag att Misconduct är tillbaka på samma nivå som de levererade på No boundaries – det är fullt tryck från första till sista sekund. Vänner av melodiös hardcore kommer att uppleva det som julafton – för maken till allsångsvänliga refränger och ösig musik har inte hörts på bra länge. Misconduct leverar, minst sagt. Jag tror att detta kommer att bli en platta som hardcorekidsen och punksen kommer att enas om som en brobyggare.

Genom åren har medlemmarna kommit och gått, med Fredrik Olsson som enda kvarvarande ursprungsmedlem. Dagens sättning verkar mer och mer ha utvecklats till Fredriks soloäventyr: Sång - Fredrik, Bas - Fredrik, Gitarr: Fredrik, skivomslag: Fredrik, medproducent: Fredrik, medmixare: Fredrik, text: Fredrik samt musik: Fredrik. Det ska dock tilläggas att så länge han hanterar sina åttaganden på det sätt han gör så är det inga problem alls.

Textmässigt så har Misconduct flyttat sitt fokus på mänskliga relationer till att mer och mer diskutera den rovdrift som sker av miljön. Jag tycker att alla som tar ställning gör en god sak – och om Misconduct lyckas att få fler att hoppa på tåget, så blir jag lycklig. Texthäftet förgylls dessutom av bilder tagna av Greenpeace-aktivister, vilket ytterliggare betonar skivans tema.

Även fast jag tycker att detta är ett album som håller otroligt hög kvalitet – så har jag bara ett problem: Jag vet att bandet är ännu bättre live!