Skivbolag: Heptown records
Kontakt: Facebook
Jag
har medvetet dragit mig från att göra denna recension. I vanliga
fall brukar det betyda att skivan är väldigt svag, så man skjuter
den hela tiden tillbaka i recensionshögen, bara för att slippa ta
tag i den. I detta fall är det helt annorlunda. Annorlunda av två
orsaker. För det första så vill jag inte recensera plattan, för
då vet jag att jag inte längre kommer att kunna lyssna lika mycket
på den, för då ska något annat recenseras. För det andra
eftersom jag inte har kommit på någon infallsvinkel i recensionen.
Hur skriver man när alla låtar håller toppklass, men ändå står
för en enhet? Jag vet inte.
2013
har varit ett fantastiskt år för alla punkälskare. Tysta Mari
sänkte tempot och leverade ett kraftfullt album. Gatans lag spottade
alla i ansiktet med ett riktigt röjaralbum. Asta Kask följde upp En
för alla ingen för nån med ett minst lika bra album. Knivderby
gjorde ett helt galet album. Dessutom levererade Perkele, Misconduct
och Baboon show. Till denna samling sällar sig nu Vånna inget - med
en platta som inte kan kallas för något annat ett genialt album.
Senaste
två månaderna så har jag lyssnat på hela albumet till jobbet,
sedan hem från jobbet. Till jobbet, hem från jobbet. Till jobbet,
hem från jobbet. Ja, ni fattar. Under alla dessa resor har något
unikt skett - jag har nämligen aldrig bytt spår, utan hela tiden
lyssnat på den låt som skivan erbjudit. Det är unikt! Riktigt
jäkla unikt!
För
er som aldrig hört Vånna inget så rör dig sig om punk i samma
stil som Masshysteri-, Invasionen-,
Uppgång&Fall- och Knugen faller-skolan. Det är deppigt. Det är
höst. Det är fan skit mest. Karolinas texter och stämma formligen
trollbinder lyssnaren och får en att bara kräva mer, mer. Ge mig
mer!
Till
slut:
Efter kanske hundra genomlyssningar är jag less. Jag är helt klar
med skivan. Men vilka hundra genomlyssningar sedan. För att använda en sportterm: Världsklass!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar