Skivbolag: Strengh records
Kontakt: Facebook
I hardcore-svängen är det tre
band som jag tycker bär fanan högre än andra: Good clean fun,
Heldback och just Misconduct. I Misconduct fall kommer kärleken från
första gången jag såg dem live. Spelningen var på Augustibuller
och skivan No boundaries hade precis nått skivdiskarna. På scenen
stod ett extremt samspelt band som bjöd på ett totalt röj och
jävlaranamma. Jag minns att jag tyckte att körerna var otroligt
proffsiga. Det är inte ofta jag hänger upp mig på körerna – men
jag var såld! Att No boundaries fortfarande är en av de bästa
plattorna i hardcore-sammanhang gör inte saken sämre.
Efter
No boundaries så ville säkert Misconduct följa upp sin succé, men
även fast One step closer på intet sätt var ett dåligt album, så
upplevde jag att intensiviteten och låtkvaliteten inte var densamma.
Med
Blood on our hands tycker jag att Misconduct är tillbaka på samma
nivå som de levererade på No boundaries – det är fullt tryck
från första till sista sekund. Vänner av melodiös hardcore kommer
att uppleva det som julafton – för maken till allsångsvänliga
refränger och ösig musik har inte hörts på bra länge. Misconduct
leverar, minst sagt. Jag tror att detta kommer att bli en platta som
hardcorekidsen och punksen kommer att enas om som en brobyggare.
Genom
åren har medlemmarna kommit och gått, med Fredrik Olsson som enda
kvarvarande ursprungsmedlem. Dagens sättning verkar mer och mer ha
utvecklats till Fredriks soloäventyr: Sång - Fredrik, Bas -
Fredrik, Gitarr: Fredrik, skivomslag: Fredrik, medproducent: Fredrik,
medmixare: Fredrik, text: Fredrik samt musik: Fredrik. Det ska dock
tilläggas att så länge han hanterar sina åttaganden på det sätt
han gör så är det inga problem alls.
Textmässigt
så har Misconduct flyttat sitt fokus på mänskliga relationer till
att mer och mer diskutera den rovdrift som sker av miljön. Jag
tycker att alla som tar ställning gör en god sak – och om
Misconduct lyckas att få fler att hoppa på tåget, så blir jag
lycklig. Texthäftet förgylls dessutom av bilder tagna av
Greenpeace-aktivister, vilket ytterliggare betonar skivans tema.
Även
fast jag tycker att detta är ett album som håller otroligt hög
kvalitet – så har jag bara ett problem: Jag vet att bandet är
ännu bättre live!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar